Börja lugnt sa sjukgymnasten och podiatrikern, men crosstrainer är bättre för min problematik (övervikt, leder men främst för min häl som kraschat) än både gå och löpning. Fått så mycket bannor för att jag försökte mig på att jogga i min arbetsplats satsning på Löpsteget i våras då hälen dog från läkare, sjukgymnast och podiatrikern. "Det går inte bara med din vikt" säger dom. "Du är inte 20 längre och kan inte göra den ökningen på så kort tid". "Ta det lugnt i början, kör på en platå ett tag, sen öka lite till, dvs kanske 500 meter längre."
Så jag började lugnt. 2 minuter. 3 minuter. I flera dagar. Ett pass per dag. Från att ha gått inget alls per dag, eftersom foten inte gått att gå på, till 2 minuter. Till 3 minuter.
Sen dog min tålighet och jag körde ett pass på 20 minuter. JÄVLAR vad skönt det var. Äntligen kunna gå så man blir svett. Körde efterföljande två dagarna på 20 minuter också. Tog en vilodag. Sen fick jag feber och blev sjuk några dagar. Efter 5 dagars uppehåll, halsen kraxar fortfarande lite och hostar men då tog tålamodet slut igen och motivationen är på topp. Under min sängliggande tid fick jag köpa betaltvtjänst så jag kunde se på årets säsong av Biggest Loser. Vet inte hur bra det var för det satte ännu mer ved på min motivation och så var jag bara tvungen att prova om det funkade att träna igen.
Med så mycket motivation i skallen så gick det inte att hålla igen. Körde på högsta motstånd men tog det lugnt i stegen och intensiteten. Körde hela 40 minuter, 7,9 km - så tempot var inte allt för högt. Försökte hålla pulsen under 130 hela tiden. På kvällen har jag så ont överallt, speciellt ryggen. Men morgonen därpå (idag) kunde jag inte hålla emot. Påt igen bara! Efter 37 minuter har jag kört 8 km så högre tempo än igår, men satan vad låren protesterar och bröstet värker av ansträngningen.
Tror jag ska försöka lägga på ett zumbapass till crosstrainer passet i morgon. Jo det skulle vara skönt att komma igång med igen.
På över 5 månader har jag inte kunnat gå eller röra mig alls utan en kniv i foten. Nu kan jag gå promenader, jag kan träna mig helt slut i crosstrainern, nu återstår att se om kroppen håller för dans.
Om två veckor cirka är det sporthojsträff igen. Jag är skitnervös för det. Ska jag komma i några kläder som inte innefattar mjukisbyxor med resår och min oversize fleecetröja? Jag har misslyckats så kapitalt under året som gått. Inget har fallit åt mitt håll. Träningen januari till och med april var grym, jag var på gång. Sen sabbade jag hälen och vikten sköt upp, träningen uteblev och jag kunde inte gå alls. Försökte köra styrkepass men då sabbade jag knäna och höften började protestera så jag gav mig innan jag blev helt sängliggandes. Hojkörningen var usel och närmast inget alls i somras. Tror jag körde runt 400 mil. Det är faan pinsamt, inget alls, ingen bana, inget Nürburgring, bara en knix på slutet vilket var en himla tur för då kom skallen på att jag faktiskt har haft ett problem som suttit mentalt sen förra årets sista varv på ringen i Tyskland. Det har spökat massor. Dåliga däck, snett däck, stel kropp, allt har tryckt ner självförtroendet i körningen rakt ner i botten.
Nu står det en gammal nyinköpt endurohärk i garaget som jag är delägare i. Den ska jag upp på i helgen tänkte jag. Går och sneglar lite på den, livrädd. Jamen rädsla är bra skit. Det är precis som med min nytända träningsmotivation. Jag tog det jag är mest rädd för just nu, buntade ihop det i en och samma känsla, gjorde den ännu värre och vips tog vinnarskallen över. ALDRIG I HELVETE! JAG GER MIG ALDRIG! NU KÖR JAG! Rädsla är en väldigt stark kraft och det gäller att använda den på bästa sätt.
Nu är min svaghet att jag kör 280 blås med kroppen och träningen rakt in i det berömda kaklet. Jag måste lära mig hålla tillbaka, köra försiktigt, våga ta det lugnt. Pffft. Lugnt? När hjärnan är speedad och jag inte får träna mer idag så ... städa. Städa och sortera ut skit ur mitt liv. Ja det ska jag göra.
Ahh... höll ju på att glömma redovisningen :D
2014-11-13
Vikt: 107,2 kg
Midja: 114 cm
Stuss/höft: 126 cm
Lår: 74 cm
Knä: 46 cm
Vad: 43 cm
Byst: 113 cm
Under bysten: 97 cm
överarm: 45 cm
... faan nu blev jag ännu mer nervös för de där kläderna jag tänkt mig om två veckor... kanske ett till crosstrainerpass ikväll...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar